Vi som låter är..... (trumvirvel)...

 

Tomi Nylund, vår trummis har ett trumset som är kyligare än förra vintern.. Kan vi så försöker vi knuffa så långt bak det bara går men han är snabbt framme igen o puttar av oss från scenen eller kastar pinnar på oss. Han har gett oss alla på scenen en släng av tinnitus..men va fan.. det är det värt..

Tobias"Bian"Sandberg har med sig förutom gitarren, sin lilla låda med diverse tillbehör som han gärna delar med sig, oftast till festens huvudpersoner. När han är i farten kan allt hända..stagediving är inte en ovanlig företeelse. ALLT kan verkligen hända så var på er vakt.. Ingen går säker !

Magnus Platzer visade nyligen sina kunskaper som basist och blev efter stor, och för honom besvärlig medlemscermoni medlem i bandet. Har ett väloljat munläder som det brukar sitta ett munspel i emellanåt..dock ej samtidigt som han spelar bas.. han ramlar tydligen omkull om han måste göra två saker samtidigt.. allt enligt honom själv..

Martin Englund för oss ny gitarrist,  sedan ett par år då vår "gamle" beslutade sig för att satsa mera på studiolivet. En blues-gitarrist med ett par snygga priser på hyllan. Bäst i Sverige står det på ett pris.. !!!   

 

Tobbe Andersson sjunger för full hals och försöker styra allt med järnhand men det är dömt att misslyckas,, har även hänt att han gjort fel.. kanske startat fel låt fast han sagt vi ska starta någon annan..shit happens. Pianot på magen (som ligger ganska stadigt där..) likt Robban Wells.. där försvann den iaf kroppsliga liknelsen. 

 

 

 

Forna medlemmar:

 

Roine Synnerlöv: Bas

Urban Carli: Elgura

Peter Mattsson: Trummor                                                                                                

Jocke Winqvist: Elgura

År 2000 startades bandet av en slump och har sedan dess gjort några hundra spelningar inom Sveriges gränser. Vi ska hålla på tills alla blir pensinärer är det sagt, så 30 år till måste vi hålla.. hehe

 

De spelningar vi minns lite extra var när vi kompade Micke "Svullo" Dubois i egen hög person. En fullkomligt galen tillställning men ack så skoj. Tack Micke. R.I.P

En till som vilar i frid är Tore Skogman som vi hade nöjet att spela med vid ett tillfälle. Också han lite galen.. Vi gick 5 min innan igenom vilka låtar som skulle spelas, men när det var dags så var inget av det vi bestämt det som framfördes... haha. 


Som ni ser så varierar artisteriet vi spelat med, så namnet Rubb o Stubb speglar alltså vad vi spelar för något.. rubb som stubb.. och har alltså inget med våra frisyrer att göra alltså om ni nu trodde det.

Tack till ALLA som vi hittills har spelat inför.. Det är tack vare er vi har har den repertoar vi har. Vi hörs :o)